2012-03-31

Förträffligt!


Den här hittade jag i receptionen, Lonely planets guide till östra Europa. Inte att jag kommer ha råd att åka dit nu närmast, men att läsa är att resa. Och att läsa guideböcker borde vara snäppet närmare. (Plus att den kostar typ en 300hundringen och något vettigt/intressant kommer jag ju alltid att läsa i den.)

Earth hour 2012


Klockan 20.30 ljöd en signal över nedre delarna av gamla stan i Hoi An. Allt släcktes ner och folk samlades längs med vattnet. Överallt var det människor med tända ljus och floden kryllade av både båtar och lyktor. Det var så overkligt att vandra mitt i folksamlingen i en kolsvart stad.


(Japanska bron var upplyst med fuskljus, men den var vacker ändå)


Jag spenderade kvällen med dessa trevliga människor. Paret till vänster i bild är två trevliga svenskar jag träffade när jag var på tur i dag och paret till höger är kanadensiska bekanta till det svenska paret.


Vi åt den mest fantastiska dessert i skenet av levande ljus och pratade om Vietnam, IKEA, livet som guide och det mesta där emellan. Oerhört trevligt.

Nu slår det mig hur häftigt det här är. Jag har haft earth hour och ni har er snart, det är som om jag lever i framtiden. Samma dag, fast ändå inte. När jag tänker på det är det ju sketahäftigt.

My Son

Ut på tur, aldrig sur! (Om jag upprepar det tillräckligt mycket så måste jag ju snart tro på det..) Idag köpte jag en busstur från hotellet och åkte ut till My Son som är ett tempelområde med diverse fina gamla ruiner. Guiden som följde med på köpet var riktigt dålig så jag traskade runt på egen hand. Började prata med ett annat par som var med på resan som visade sig vara svenskar. Hihi, jag är nöjd att jag lyckades pricka så rätt. Himla skönt att få prata av sig lite. Området var relativt litet och väldigt svårt åtgånget, men det var ändå väldigt fint att få traska runt bland stenarna.



Gamla ruiner är ju alltid trevligt. (och vi kan ju vår fakta om könen så vi vet vad ruinerna egentligen är...?)


Och det regnade en hel del, men jag var glad ändå.

Vietnamesisk favorit.

Längden!

Det är verkligen väsentlig skillnad på vietnameser och svenskar vad det gäller normallängd. Det visste jag innan jag kom hit, men det blir så påtagligt ändå eftersom allt är ju självklart anpassat efter landets befolkning. Här kommer några bildbevis.


En normalhög massagebänk där det nedanför står... ja, just, en lång pall så att massören ska komma upp lite i höjd.


Det här är en vanlig minibuss. Jag och Linda får inte plats med våra ben. Varken Linda eller jag är högra än 175 cm.


Och självklart är toastolarna lägre! Det hade ju varit konstigt om de inte var det, men varje gång jag sätter mig på toa så blir jag så förvånad att det är så långt ner till själva sätet. Och än värre blir det om jag har högklackat på mig. (Bilden är alltså på mina bens vinkel när jag sitter ner på toa, nästan att de går neråt..)

2012-03-30

På tur i Hoi An

Hoi An är en jättefin stad. Hela gamla stan är ett världsarv och att traska längs med gatorna hade varit jättemysigt om jag hade haft sällskap. Jag roar mig bäst jag kan och idag kikade jag på diverse gamla hus och tempel. Jag älskar kines/vietnamesiska tempel. Så fantastiskt vackra!


Där det finns träd finns det sånna här fina lampor uppsatta.


Ett viktigt gammalt hus.


Ingång till ett tempel.

META-humorn

Det här att ta kort på någon som tar kort på någon. Det ÄR kul.


Fotostund framför fiskebåtarna i Mui Ne.


Filminspelning i Hoi An.


Inne på Temple of Litterature i Hanoi.



Det här är min favorit, folk som sträcker sig för att få en riktigt bra bild på altaret inne i One Pillar Pagoda.

Världens bästa lunch

Är det något jag har längtat efter är det sallad. Så idag när jag åt lunch på en restaurang med medelhavsmeny åt jag inte bara en, utan två sallader. Jag kunde inte bestämma mig om vilken av de nedan som verkade godast, så jag tog båda två. Ååååååh, det var så himla gott.


Sallad, soltorkade tomater, färska tomater, groddar, rostade pinjenötter och rostad pumpa.


Rödbetor, getost, päron, lök, sallad, mynta.

2012-03-28

Tur i Hue.

Väl framme i Hue fick jag checkat in på mitt hotell direkt när jag hittade dit. Lika bra att köra när energin fortfarande finns tänkte jag och åkte iväg på en stadstur i Hue. Staden var oerhört viktig för sisådär en 300 år sedan då kejsare levde här och byggde finfina palats och gravar. Jag var sådär lagom mosig och trött, men blev alldeles uppspelt av alla gamla byggnader som är förvånansvärt fina och välbevarade (med tanke på att Hue ligger väldigt nära 17e breddgraden där kriget rasade för fullt). Det småregnade hela dagen, men jag hade på mig mina varmaste kläder (leggings och skaljacka, första gången jag använder dem) och susade iväg bakpå på mopeden. Kul sett att se staden, men jag önskar att jag hade haft sällskap och solsken, det hade blivit roligare då.


Ingång till det innersta rummet i ett av gravkomplexen.


Det är klart att jag ska ha ett gravkomplex när jag dör, där det står krigare och vaktar. Såklart jag ska ha det!


Ett tempel och glad tjej.


Drakar fanns det ju såklart överallt i alla möjliga former.


Så här tog vi oss runt.


Kul historia. Den här bron är världsarvslistad tack vare den typiska arkitekturen. Bron ligger långt åt skogen bort från Hue, men vi skumpade dit, tittade på bron och åkte tillbaka. Det var inget mer, bara en bro. Med sin oerhört typiska arkitektur (som påminner om allt annat i staden!?)

Hanoi-Hue

Klockan 18.30 gick bussen från Hanoi. 09.30 vad den framme i Hue. Sträckan som vi hade avverkat var ungefär 550 km. Skojar inte. Vi hade ungefär en timmes frukostrast, alltså blev själva restiden ca 14 timmar. Det betyder att vi hade en snitthastighet på ungefär 40 km/timmen! Inta särskilt fort, men det var väldigt mysigt. Det var en ligg-buss (höhö) med eget säte. Filt fick jag och sen var det bara att låta sig vaggas till sömn. Lyckades faktiskt sova relativt mycket. Och vad det kostade? 300 000 dong, alltså knappt 100 spänn. Himlans bra.


Jag fick överslaf och kunde njuta av utsikten innan det blev mörkt.


Resesällskapet Kånken och bilar som släpats över halva jordklotet.

Planerad flytt



Bakom den där upplysta röda dörren vill jag bo (eller kanske en liknande i en annan stad). Men ser ni hur oerhört mysigt det ser ut!?

Vietnam, nu gör jag slut!

Näääääeee, nu får det vara nog. Efter 4 månader i landet är jag ganska trött på maten. Den vietnamesiska maten är god de första två veckorna, sen märkte jag att det inte smakade särskilt mycket. Det har varit kul att prova på, men nu räcker det. Igår på turen beställde jag en pannkaka med banan på till lunch istället för vare sig nudlar eller ris eller soppa eller vad det nu är som inte smakar något. Jag måste ju äta, och istället för att peta bland oidentifierbara köttbitar så beställde jag istället en pannkaka som jag faktiskt tycker är gott. Tji fick jag när den här tallriken ställdes framför mig.



"Jo, det är ju pannkaka, fast på ett litet annorlunda sätt" försökte min guide. Jojagtackar. Friterad banan är vad det är. Usch, nu vill jag inte mer. Jag längtar hem till färska couscous-sallader, osötad yoghurt, korv stroganoff, kokt potatis med kall sås och gröt. Gärna på samma gång. Mums. En vecka kvar tills jag landar.

Halong Bay 3d 2n

På födelsedagen vaknade jag upp och begav mig mot The Sinh Tourist hos vilka jag bokat en 3 dagars trip ut till Halong Bay. Ett relativt billigt alternativ som vår vietnamesiska agent brukar använda sig av. Tur är väl det att jag hade något att gå på eftersom det finns en herrans massa alternativ och byråer att boka med. Alla varierar fullständigt i pris och kvalité och då kändes det tryggt att boka med något som var välkänt. Halong Bay i sig är fantastiskt vackert. Hellre hade jag bokat en annan tur som tog mig längre bort än vart dessa standardturer åker, men det här med ekonomin alltså. Jag är i vart fall nöjd med att jag kostade på mig tre dagar.


Nöjd med att spendera födelsedagen på en båt i shortsväder.


Vi kikade in i diverse grottor.


Var ute och paddlade kajak i världsarvet.


Njöt av vackra färger i naturen.



Dag två blev det bergsvandring upp till toppen.



Där jag njöt av utsikten. (tycker att det är helfestligt med panoramabilder!)


Klyschig bild för Halong Bay, minus dimman dårå.


På Monkey Island stötte jag på apor...



...och tog mig ett ett bad.

Och ett stort tack för alla fina sms som droppade in under dagen. Det värmde i hjärtat att läsa hälsningarna.

2012-03-27

En snabbis bara.



Tre dagar ute i Halong Bay var jäääääääättehäftigt. Har precis anlänt till Hue efter 15 timmars bussresa. Hittat mitt hotell och ska bege mig ut på en stadstur. Jag berättar mer om vistelsen i bukten när jag är tillbaka igen, men så länge, klicka på bilden och njut av landskapet!

2012-03-23

Vad vore väl en kväll på operan?


Hanois operahus är ytterligare en prima prålig byggnad. Lika storslaget från utsidan som från insidan. Den byggdes av fransmännen, stod klar 1911 på gatan som var Hanois motsvarighet till Paris Champs Elysees. Där ståtar den än idag och jag fick spendera en kväll innanför väggarna.


Kändes som om jag skulle på bal!


Var det på den här balkongen Ho Chi Minh stod när nordvietnams flagga hissade?


Japansk dirigent leder vietnamesisk orkester som spelar dansk-och finskkomponerade låtar under namnet "Scandinavian Nights". Bra kombo!

Imorn åker jag ut i Halong Bay. Jag kommer tillbaka på måndag, men vet inte vart jag tar vägen då. Jag vet inte hur internet är under tiden, men skicka gärna ett sms till mig imorn, lördag, och gratinera mig på min födelsedag! (+841698504198)

Alla dessa pråliga byggnader!


Hotel Metropole


Random gul byggnad


Ho Chi Minh museumet


Ho Chi Minhs mausoleum


En annan gul byggnad (och brudpar)

Jag älskar att gå runt i den här stan och helt plötsligt, poooof, står det ett sådant stort skrytbygge att det tar upp ett helt kvarter. Och det är inte bara i ett speciellt område, utan det är över hela stan. Eller om du hade lyckats ta dig in i det muromringade, noggrant vaktade Hanoi Citadel hade du kunnat promenera längs många gator med stora byggnader, men som sagt, även i resten av stan. Förstår inte riktigt vad alla byggnader är till för eftersom deras skyltar bara står på vietnamesiska, men jag njuter av prakten.

Att se saker från ovan.



Jag vet inte vad det är, men jag är så himla förtjust i att få befinna mig högt upp och kika ner på staden/landskapet. Igår avslutade jag kvällen på 20e våningen uppe i Sofitel Plaza.



Jag lyxade till det ordentligt och beställde en bellini och efterrätt i stans coolaste bar. Där uppe satt jag och kände mig oerhört cool. Jag tittade ut över stan och såg några av platserna jag besökt idag. Fantiserade över livet och njöt av utsikten. 100 spänn gick ett sådant kalas på! Det är fantastiskt kul att få lyxa till det ordenligt när det inte kostar något.


Här är en närmare bild på det äldsta templet i Hanoi, det som ni ser i mitten på översta bilden.